Trots en rekordkall vinter med massor av snö har vi inte stått på ett par skidor på ett år. Istället har det blivit tv-soffan och en massa boande för att förbereda oss för en ny familjemedlem.

Den sjunde april kom så äntligen vår dotter. En massa bilder ska läggas upp så att familj och vänner kan se vårt underverk, men vi vill inte att hela världen ska se henne förrän världen är redo. Om du tror att du är redo att se henne så maila till leia[at]kvarnvagen.nu för vidare instruktioner.

Hej.

Vi lever. I takt med att snön smält bort har vi bara gått i sommaride kan man säga.
Men visst händer det saker ändå. Igår till exempel… så regnade det. Jag tvättade…

…jorå så att…

Klätterkarriären är återupptagen lite smått. Hittade ett litet litet ställe här i närheten där vi bor (förortsbo ftw!). Inte så mycket leder att klättra på men alldeles tillräckligt för oss ändå, och det bästa av allt är att det är en massa trevliga hjälpsamma klättrare där som gärna peppar en stackars svag nybörjare. Det är en väldigt slumrande karriär vi har som klättrare, vi har bara pallrat oss dit en sådär två gånger i månaden (å, ehm.. bara de senaste 1½ månaderna), men det är bättre än inget! Så snart så.

Så här års kanske man borde tänka på nästa skidsäsong (eller nehej? gör inte alla det?) och träna inför den, men vilan efter chamonix har gradvis gått över till slöhet och det har bara blivit lite sporadisk träning på gym eller yoga för min del, kendo för fredrik… Så det kanske är dags att börja förbereda sig mentalt för att det finns hopp om snö efter värmen och komma igång med träning.

Nåja, det är ju trots att sommar bara en gång om året, så det är bara att göra det bästa av situationen. Jag har rensat på balkongen och gjort fint, ännu finare ska det bli efter att mamma hälsat på den här helgen. Vi planerar en fiskeresa över midsommar till Dalarna och lite senare i sommar när myggen gjort sitt tänkte vi oss upp mot norra delarna av landet.

Fredrik översomrar på sitt eget lilla sätt, igår fick han hem en sån här

Var det för varmt i solen kanske? ;)

Se vad lite Chamonix kan göra..

Mjaha, då var man hemma igen…

Jag har redan börjat fundera på hur man skulle kunna få en ännu längre/bättre skidresa. Chamonix är ju toppenbra då det oftast är bra före i något av systemen. Det svåra är att lista ut vilket som är dagens system. Nåja, det är nästan garanterat att vi åker tillbaks, men frågan är när…

Vi hade t.o.m. sån “tur” att vi fick tvättstuga ikväll… oh joy oh joy… :-( …jag hade nog helst slocknat i soffan… framför svensk tv.

Mjaaa, onsdag blev en vilodag vilket nog var bra. Lars åkte hem, grymt trist, men jag tror att jag hörde mina ben jubla. Men vi fortsatte dock i nästan samma anda som med Lars när vi på torsdagen begav oss till Le Tour igen. Solen sken och vi fick t.o.m. åka lite ospårat trots att vi var sena. Tror att de flesta var i Grands Montets faktiskt.

Vi kände oss lite äventyrslystna och skråade iväg lite högre upp än tidigare dagar och helt plötsligt hade vi ingen aning om var vi var. Vi såg en massa spår, men man kan ju aldrig förvänta sig att de man följer är friska i huvudet. Lars hade berättat om UCPA där “offpist gruppen” var tvugna att ha med sig passet eftersom en tur från just det ställe vi åkte ifrån slutar på andra sidan gränsen.

En helt makalös utsikt och fantastisk puder gjorde att vi inte riktigt tänkte oss för, och när vi börjar kolla runt så ser vi inte så många spår längre. Hmmmm, har vi passet med oss? Men som tur var fick vi syn på en grupp som åkte lite längre ner som började sråa tillbaks mot det vi förmodade var liften. Efter en massa stök och bök (inte kul att skråa i 50cm puder i skogen med bräda, fråga Sanna) så kom vi in på en något oortodox transport som var ganska vältrafikerad. Vi hade ingen aning om vart den gick, men alla som dök upp åkte fort som fan på vad som mest liknade en djurstig så det var bara att försöka missa träden och parrera alla gupp. Helt galet…. och shit vad trötta vi var… men kul var det…

Tyvärr så blåste det upp rejält så sittliften blev en pina, så vi bestämde att det fick bli en kort dag… åkte ner 15.30… hmmm… kanske inte så kort…

Idag (fredag) åkte vi upp till Brevent, mest för att vi hade liftkort… det var mulet och när vi kommer upp känner vi att det blåser som 17 också. Nåja, solen kikade fram ibland så man kunde se vart man åkte, men vi ledsnade med den ökande vinden, så vi åkte ner till byn igen.

Nu ska vi packa ihop och åka hem… jobbigt, men samtidigt skönt… fan, jag skulle vilja bo här… ska kolla med chefen om jag kan jobba på distans större delen av vintern… mmmmmm….

Chamonix… over and out…

…och de var fulla med snö!

Redan igår såg vi några moln när vi var till favoriten le Tour. Bästa dagen hittills sa vi alla efter några superbra åk i favoritbacken. Helt nypistat och perfekt, i stort sett bara vi i backen. Efter nån timme hittade några pistvisningsgrupper dit och även några andra sällskap, så vi åkte tillbaka till kabinbanan och åt lunch. Verkar vara mer folk den här veckan, eller så har vi hamnat i samma rutt som pistvisningarna. Mycket svenskar också.

Efter lunch började stormen blåsa upp.. det blåste iallafall väldig mycket på toppen, som vi hört att det kan göra… Som vanligt pressade vi det sista ur benen innan vi åkte hem. Sista åket ner, det långa från högst upp ner till byn vågade jag inte stanna en enda gång, tror inte att jag hade kommit igång igen.

Efter middag gick vi på afterski och hann med en pitcher innan happy hour tog slut, upptäckte då att det regnade ute. Hmm… regn i dalen kanske betyder snö i bergen? Hoppades på det och gick hem tidigt för att sova.

På morgonen var det vinter, det hade snöat hela natten och snöade än! Massor med snö!

Trots detta var vi sega, vi visste inte om de skulle ha öppet, men vi begav oss till Grands Montets. Väl där möttes vi av beskedet att de inte var klara med lavinkontolleringen och flera smällar hördes där de sprängde laviner. Vi tog sittliften upp eftersom kabinen hade extremt lång kö. När vi stod och väntade på att de skulle öppna hörde vi en av liftpersonalen berätta att det var 70 cm nysnö på toppen… OMFG..!!!!

Vad är väl en 30-minuters väntan efter sådana nyheter?

Vi åkte direkt till toppen, och tog en lång svart backe ner. De flesta tog den röda backen ner, så vi var bland de första i den ospårade snön som nådde upp på låren. Backen kändes helt otroligt mycket längre nu än sist, och vilken tid det tog att ta sig ner. Inte så konstigt kanske med alla kullerbyttor vi (mest jag) gjorde. Det fortsatte dessutom att snöa i stort sett hela dan så allt var vitt…

Lars fick vänta ganska länge på oss emellanåt, det är lätt att få framåtvikt på telisar och bräda så när man gillar att simma så är det svårt att låta bli med såååå myyyyckeeet snööööööööööö…

Vi gjorde alla en massa vurpor, men det slutade mest med gapskratt, Fredrik körde på stålmannen dykningar medan jag varierade ryggsim med huvudstupa magplask. Lars var mest orginell med en del intressanta piruetter.

Egentligen orkade vi inte mer än fram till lunch, men vem faaan kan sluta åka när det snöar såhär? Vi övergick till att nöta offpist under grekliften (som var stängd just då), det kändes i hela kroppen, inte en muskel fick vila. Vi skråade ut en bit från den svarta (off)pisten som man f.ö. bara kunde utläsa av de svarta pinnarna.

När skrattattackerna efter vurporna övergick till hysteriska fnissattacker utan märkbart slut insåg jag att det var färdigåkt för min del. Killarna tog ett till innan vi fortsatte backen ner till dalen och tog bussen hem.

Det trådlösa krånglar. Lyckades komma åt det på Mc Donalds, men här har de ju ingen öl…

Idag sov vi istället för att stiga upp tidigt. Fredrik klagade lite, men gav till slut upp han med och sov lite till. Efter en enorm frukost gick vi ut på byn å kikade i affärer. Soligt idag med, men kallare så vi höll oss inne i affärerna till middagsdags. Var snabbt hem och lagade mat och fortsatte sen ut för några pitchers öl och lite wifi-jakt (jag kan ha problem…).

Nu vill killarna vidare…

Idag är det min tur att slöa i soffan medan Lars lagar mat. Fredrik springer runt å pysslar å försöker vara till nytta. Det luktar gott och ska bli nån sorts fiskgryta, men vi har varit på afterski och delat på fyra eller fem kannor öl. så vi får se var det blir :). Det är ju fredag idag och det råder än så länge delade meningar om ifall vi ska ta en vilodag imorgon eller inte. Får se hur det blir.

Idag har vi åkt i Les Grandes Montets, det var soligt idag med men ganska kallt på grund av blåsten. Jag fick ta på mig alla extrakläder jag hade med mig och värma mig med lite varm choklad och ändå ville inte värmen riktigt infinna sig. Backarna var hårda, speciellt de högre upp och fötterna fick ordentligt med massage av vibrationerna från brädan. Jag gjorde mitt bästa för att få till skärande svängar, och jag tycker att jag har gjort framsteg men i de hårdare backarna var det riktigt svårt.

Näst sista åket hoppade jag över. Killarna åkte ett åk själva medan jag gick på toaletten och stod där sen länge och funderade över hur fasen man skulle spola. Till slut gav jag upp och hoppades på att ingen skulle in där direkt efter mig, men när jag öppnade dörren spolade toaletetten helt automagiskt!

När killarna kom tillbaka från sitt åk, ville de ta ett till och jag hakade på. Det blev offpiståkning och det gick ju sådär…Ner kom vi ju, men det såg kanske inte så snyggt ut. Det var ganska hårt, men ändå mjukt.. svårt att förklara, men så var det. Det var så klart inte slut där, dumma jag som trodde att man skulle ta linbanan ner igen. Nej då. Så klart gick det en slingrig backe ner som var sönderåkt och full med folk. Bara att ta fram de sista krafterna och bita ihop. Stapplade sen fram till bussen tillbaka till Chamonix och after ski!